Anno 1667 den 6 Maij wardt Extra ordinarie Tingh hållit medh Allmogen aff Wärmelands Bergs Lagh uthi Philipstad... ... Tå i förstonne kom för Rätten Johan Sigfridsson i Sundsiön i Färnebo Sochn, och så för sigh, som för sin Modher H. Maria Persdotter, och Sys- kon Margreta, Hindrich och Annika Sigfridzbarn, klagade huru som theras respective dotter och Syster Malin Sigfridsdotter, war af sin onde och Arge man Erich Christophersson widh Diupräm- men i samma Sochn å Skatte, så illa handterat och slagen, medh en Bössa, Buttstör och Knijff Tridie dagh Påska sidstledne, som war d 9 Aprilis, att hon eij längre leffde, än i Otta dagar ther- efther, nämbl. till d 17 Dito om Mårgonen. Be[mäl]de Erich nekte fuller inthet sigh wara wållande till sin Hustrus dödh, men förebar emodt sin willie, i thet han skulle hielpa henne i sängs, och hade glömbdt läggia ifrån sigh Knijfwen, som han stodh och karfwade eller sönderskar Tobak medh, när hon gick drucken och ragade af Brennwijn. Johan Sigfridzson svarade, wisserligen wara medh wilie skiedt, emedan han hade oftha slagit henne tillförende, jämwäl och med Knijff, som war händt twå gånger något för thetta; welat förgöra henne i Siön, när hon twättade kläder i Åhr, och han wäch- te större waak, hade inte H. Karin Johan Perssons i Nääs- rämmen thet förhindrat, då henne förmedelst hans dragan- de förgickz thet Barnet, hon senast födde dödt, och några gånger achtat skiuta henne ihiäl, ther i han och är dehls af Barnen, dehls elliest hindrad. Men berörde tredie dags Påska, hade först tagit henne i håret och slagit i Marken, för hon till- taldte honom om en Tönna han i fyllan sönderslogh, för hon wille inthet gifwa honom så myckit Brännewijn han be- gärde, ther barnen skilde dem åth, uthan för gården, sedan inne widh förstufwudörren lijka så, ther och barnen skilde them åth, näst in uthi Stufwun, slagit henne all blå medh en Bössa, än uthi förstufwun stött henn ett hol i pannan med en Buttstör; Och sidst stungit henne medh Telgknijff bak i ryggen, under wenstra Axelbenet alt in till Ger- wartan. Be[mäl]de Erich Christophersson gick alt medh stilla Tij- gande förbij, undantagandes stöten i pannan, att han icke giorde then medh sitt tilltryckiande, uthan hon lopp then sigh till, och knijffstingedt, att när thet skedde, woro the blefne wenner igen och såthe sin emellan. När nu frå- gades efter Wittnen uppå alt thetta, gaffz till Swars, att thet woro inga för handh, uthan theras egna Barn, och en fremmande Pojke, widh Nampn Oluff Joensson ifrån Philipstadh, som läste för theras Barn, och intet woro då dråpet skedde inne i stufwun, uthan uthi ett Torkhus bort afsijdes. Grufwu Fougden Anders Andersson Korp, hade skrifwit Kyrkoherden Wyrdige och Högwällärde M[onsieu]r Simon Skragge i Philipstadh till, och berättat efter Oluff Perssons widh Dalkiärssiön ordh, att när han kom ??? Diuprämmen samma triedie dags Påska, att kiöpa Rough, then han intet då kunde få, för han hade inget annat än koppar- mynt, då war Erichz hustru Malin så sönderslagin att hon med nödh kunde gå, och då han andra dagen kom igen, om samma ärende, war hustrun så huggin medh en Täljeknijff, att blodet stodh öfwer alt Stufwu och Förstufwugolfwet, och flödde iämpt och sampt af henne ther hon lågh i en Säng bak om Förstufwudörren, all blodigh öfwer Ansichtet, och eij orkade tala ett ordh, och Swij- nen stodo och åto af blodhet, som rann af Sängen. Sam- me Mr Simon Skragge berättade sielff, att widh Kyndermessan i Åhr, kom b[emälta] H. Malin och klagade sigh, att hon nödgades gå ifrån honom, för hans onda sinne men bleff då trygd gå tillbaka. Födde sedan ett dödt barn, thet Gudh weth hwar uthaff, medan Erich kom widh then tijden och begärde Pass, att sökia sigh Boställe annorstädes, och H. Karin widh Nääsrämmen berättar, att när Erich Wächte Waken på Siön större, togh han hustrun i Armen, såsom williande stupa henne ther uthi, sampt H. Anna widh Omsiöen säger, att fostret fick ther sin skada, att thet föddes dödt, 10 Weckor för än tijdh war. När barnet begroffz d 21 Feb. war inthet Fadhren medh, uthan blåtta barnen, Sonen och Dottern. När hon gick i kyrkia och till Herrans Nattwardh d 17 Martij war han eij heller medh, uthan när hon kom hem, skiöt ihiäl hunden widh hennes fötter, hotandes henne och medh samma Tractamente. Carl Persson, som war kallat att läkia henne, säger att knijffslaget war gångit under Axelskuldran igenom Lijfwet, in moot bröstet och Gewartan. Comminister, Wällärde Her Gillius Nicolai Pistoris, som begroff then dräpna H. Ma- lin, och hade order att ransaka om hennes afffärdh, be- känner då wara berättat, att hon Malin rände sielff på Buttstören, då hon fick thet holet i pannan, då the woro bägge druckne af Brännewijn, och Systern som swepte henne, fann många blånader på hennes kropp af Bössan. När nu alt thetta togz af samptelige Rät- ten i betänkande och närwarande Nämpens[?] af före- talde skiäl, enhälligen fäldte honom Erich Christoper- sson till Williagiärd[?]. Så dömbdes han att mista Lijff sitt för hustrun, efter Gudz Lagh, Gen[esis]. 9, 6. Exod[us]. 21, 12 och dråp Will. 2 L. L. Men om Barnet, thet icke full Tygh[?] och Wittne är till, ställes under Gudz Doom. Noch alt under then Högl[ovliga] Kongl[iga] Hoffrättz nådhgunstliga förklarings, innan någon Execution skier. Näst lystes Konungz fridh öfwer samptlige klaganderne och them som Misstäckaren[?] fångat hafwer, widh theras hals som om ofrijden misstänkt äro nämbl[igen] Jöns, Christopher, Sigfridh, Daniel och Hans Christopherssöner.